Idag hittade jag den här artikeln, om en koreansk roman som översatts till engelska. Översättningen har tydligen blivit väldigt hyllad, trots att den innehåller både rena fel och tillägg som översättaren tagit sig friheten att göra.
Boken heter ”The Vegetarian”, jag hade inte hört talas om den tidigare. Tydligen har den fått väldigt mycket beröm och de recensioner jag läst har varit positiva.
Det går i princip inte att göra en översättning som är 100 % korrekt, eller i alla fall inte en som alla läsare kommer att bli nöjda med. Det en person tycker är bra kommer någon annan att såga. Så är det. De fel som räknas upp i artikeln är visserligen rätt grova, men förmodligen sådant som inte stör eller förändrar berättelsen nämnvärt, vilket artikelförfattaren också säger.
Det som däremot får mig att stanna upp och fundera lite är de här tilläggen som gjorts. Hur stora friheter får man ta sig, egentligen? Själv skulle jag nog inte våga, visst måste man göra anpassningar, ibland behöver man skjuta in förklaringar när det handlar om företeelser som inte finns i det land där översättningen ska ges ut och om texten ska bli begriplig måste dessa anpassningar göras. Ibland tvingas man kanske till och med ta bort något som skulle kräva en alldeles för lång förklaring eller som helt enkelt inte går att förklara. Det är inget konstigt med det. Men så verkar inte vara fallet här (jag skulle väl behöva läsa och jämföra med originalet för att avgöra det, men det faller på mina högst bristfälliga kunskaper i koreanska 😉 ) och som artikelförfattaren säger, de flesta kommer inte att läsa originalet, så är det så farligt, egentligen? Var går gränsen?
/Karolina
Sahlins språktjänster 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.